Något lite pinsamt
Jag avlägsnar mig ifrån kontoret framåt eftermiddagen.
Mina snart slitna 3 månader gamla vita tennisskor bär jag med mig under armen, i en kartong som tillhörde mina nya fina svarta promenadskor.
Min kiropraktor har instruerat mig hur man ska gå stå och sitta, så detta övar jag mig på när jag spatserar Drottningatan fram.
Den här vägen går jag mycket sällan, främst för att jag inte bor åt det hållet, men också för att jag är allergisk mot folk som stör mig och smittar ner mig.
Nåväl den här dagen var jag tvungen att gå just där. Ticnet, hämta biljetter. Jag ska nämligen bli en virtous på Öl och whisky ikväll. Öl och whiskymässan känns lockande. Nu är jag I och för sig redan en virtous på ämnet enligt Nerikes Allehanda. Men nu var det ju barnquizen de hade smällt ihop. Hm
Hur det än var så går jag där med min kartong och ser dessa äckliga insamlare/informatörer/ute-för-att-störa-folk ca 20 meter fram.
Jag har sedan länge beslutat mig för att de aldrig får min uppmärksamhet, idag planerade jag att bara gå förbi när han säger "ursäkta".
Det kunde jag inte, måste öva på det. Så jag säger bara Nej! och tittar rakt fram och fortsätter att gå. Han nästan hindrar mig genom att ställa sig ivägen. -Vad fan
Ett steg till och jag är förbi.
Jag hör denna vidriga störande människa bakom mig
"du tappade din lapp" shit!! mitt bokningsnummer för biljtetten.
vad gör jag nu, gah!
Jag utbrister. -TAAACK går tillbaka, tar upp lappen och lägger den i jackan efter krångel med kartonger och dragkedjor. Fortfarande fast övertygad om att jag inte ska ha något, jag ska inte lyssna på något och jag ska inte ge något.
Efter nån halvminut när jag är klar vet jag att jag kommer att bli tvungen att konfronteras med dem igen, så inser jag att de är ....borta
pheeew
Mina snart slitna 3 månader gamla vita tennisskor bär jag med mig under armen, i en kartong som tillhörde mina nya fina svarta promenadskor.
Min kiropraktor har instruerat mig hur man ska gå stå och sitta, så detta övar jag mig på när jag spatserar Drottningatan fram.
Den här vägen går jag mycket sällan, främst för att jag inte bor åt det hållet, men också för att jag är allergisk mot folk som stör mig och smittar ner mig.
Nåväl den här dagen var jag tvungen att gå just där. Ticnet, hämta biljetter. Jag ska nämligen bli en virtous på Öl och whisky ikväll. Öl och whiskymässan känns lockande. Nu är jag I och för sig redan en virtous på ämnet enligt Nerikes Allehanda. Men nu var det ju barnquizen de hade smällt ihop. Hm
Hur det än var så går jag där med min kartong och ser dessa äckliga insamlare/informatörer/ute-för-att-störa-folk ca 20 meter fram.
Jag har sedan länge beslutat mig för att de aldrig får min uppmärksamhet, idag planerade jag att bara gå förbi när han säger "ursäkta".
Det kunde jag inte, måste öva på det. Så jag säger bara Nej! och tittar rakt fram och fortsätter att gå. Han nästan hindrar mig genom att ställa sig ivägen. -Vad fan
Ett steg till och jag är förbi.
Jag hör denna vidriga störande människa bakom mig
"du tappade din lapp" shit!! mitt bokningsnummer för biljtetten.
vad gör jag nu, gah!
Jag utbrister. -TAAACK går tillbaka, tar upp lappen och lägger den i jackan efter krångel med kartonger och dragkedjor. Fortfarande fast övertygad om att jag inte ska ha något, jag ska inte lyssna på något och jag ska inte ge något.
Efter nån halvminut när jag är klar vet jag att jag kommer att bli tvungen att konfronteras med dem igen, så inser jag att de är ....borta
pheeew
Kommentarer
Trackback