jope

Jag har under en längre tid lekt lite på en annan site där mina tankar och idéer har fått en plats i cyberspace. Den lämnar jag förvisso inte nu, men vissa saker vill jag helt enkelt inte skriva där, av olika orsaker.

Nu börjar vi på ny kula!

Jag är en 32 årig förvirrad, överkompetent, samlad, frustrerad, besviken, överlycklig, halvkorkad, överviktig. snorunge. Det kan sammanfatta vad som kommer att skrivas här. Alltså ungefär precis samma saker som vilken människa i sverige, skulle skriva på ett ställe som detta.
Om någon ifrågasätter det sista påståendet så kan jag bara hänvisa till ett citat som riskradion använde flitigt på 80-talet. "ÄR DU SÅ JÄVVLA BRA SJÄLV DÅ"

Jag har kanske valt en halvdålig dag att starta på, men jag gillar ju att skriva och jag gillar att utrycka mig, med vad vi kallar för skrift.

Idag är iallafall en sån där särdeles dålig dag, jag tror att jag kanske har blivit av med mitt jobb. Det är ingen stor katastrof, jag ska fortsätta med mina studier till sensommaren/hösten, men det är inget bra betyg!
Jag blev ju naturligtvis glad när jag blev erbjuden en timanställning på arbetsplatsen, som jag har praktiserat hos under hela våren och sommaren. Jag tackade ja till en deal som jag kände var orättvis, men ville ändå inte sumpa mina chanser till extrajobb under hösten och vintern.
Jag har dock misslyckats ganska rejält med mina uppdrag hittils, och kunderna är missnöjda.
Jag förstår dem! Jag skulle inte heller vilja betala en massa fakturor på tusentals kronor utan att få saker levererade och/eller utförda, men till mitt försvar får man naturligtvis påtrycka att jag ALDRIG har utgett mig för att jag kan det som förväntas av mig, snarare tvärtom.
Vi får se vad som händer nästa vecka!

Annars så kretsar mina tankar, nu mer, runt eget företagande. Jag vill så enormt gärna ha något eget att jobba med, något som jag bestämmer över. Något som jag gillar att hålla på med, något som har potential att bli något stort och framgångsrikt. Problemet jag har är helt enkelt idé torka. Eller så har jag satt målet högt. Jag vill helst inte ha några konkurenter, iallafall inte någon som gör PRECIS samma sak som jag.

Några delmål har jag skaffat mig det senaste året och det är positivt, eftersom framtiden har varit minst sagt dunkel och trist under mestadelen av mitt liv. Jag har aldrig haft några högtflygande drömmar om någonting, inte vad jag kan minnas iallafall.
Eller det är klart att man som liten hade en utstakad framtid som fotbollsproffs, rockmusiker (med långt lockigt hår) Förebilderna var naturligtvis Mötley Crue och Iron Maiden, även Twisted Sister, jag menar hur tufft var det inte med Dee Sniders helrätta röda romber på kinderna.

Musik har jag aldrig haft fallenhet för så det gick bort, min fotbollskarriär bestod mest av att springa på högerkanten, springa ifrån motståndarbackarna, för att slutligen dribbla bort mig själv när det var dags för avslut. Så naturligtvis ingen fotbollskarriär heller.

Men delmålen då, jo det rör faktiskt musik, jag har köpt strängar till min gitarr, den som jag fick som 4 åring, den som aldrig har blivit spelad på annat än av morsan och morbror (som köpte den åt mig). Så nu ska jag baske mig lära mig.
Annat delmål är att fortsätta studierna och bli den hetaste datateknikern på marknaden.
Ännu ett delmål, göra iordning min lägenhet efter 4 år, rensa ut gammalt och få in nytt.

Och ett delmål som kanske aldrig kommer hända, det är att bo åtminstone ett halvår i ett annat land.

Vi får se vad jag lyckas med.